SLA och FDM är de två vanligaste 3D-printteknikerna på marknaden idag. De ser ut som samma sak för den som står utanför, men gör helt olika saker och passar helt olika användningar. Fel val kan betyda dubbelt så dyr produktion, eller en detalj som inte tål vad den ska tåla. Här går vi igenom skillnaderna, styrkorna och när du bör välja vad.

Så fungerar FDM

FDM står för Fused Deposition Modeling. Tekniken bygger detaljen genom att smälta en tråd av termoplast (filament) och pressa ut den lager för lager, ungefär som att rita med en tunn korv av plast. När ett lager är klart flyttas printhuvudet uppåt och nästa lager läggs på.

Det låter enkelt och är enkelt, jämförelsevis. FDM är den vanligaste tekniken för både hobby- och industriell 3D-print, och det finns en enorm mångfald av material att välja mellan: PLA, PET-G, PA, ABS och specialplaster som är förstärkta med glasfiber eller kolfiber.

MAGNUM storformats-FDM-printer i vår 3D-printfarm

Så fungerar SLA

SLA står för Stereolithography. Tekniken utgår från en flytande fotopolymer (harts) som härdas av UV-ljus. En laser eller en LCD-skärm belyser precis de områden som ska bli fasta i varje lager. Detaljen byggs upp lager för lager i ett bad av harts, ofta uppochner (detaljen hänger nedåt från plattformen som lyfts sakta ur badet).

Resultatet är mycket detaljerat. Lagerhöjden kan vara ner mot 25 mikrometer (0,025 mm), jämfört med FDM som brukar ligga på 0,1 till 0,3 mm. Ytan är slät utan efterbearbetning.

SLA-printer för högupplösta 3D-utskrifter

Snabbjämförelse

Egenskap FDM SLA
Yta direkt från maskinen Synliga lager Slät
Precision och detalj Bra Utmärkt
Hållfasthet Hög (särskilt PA, PA-CF) Medel, ofta sprött
Storlek på detalj Från millimetrar till kubikmeter Begränsad av badet
Material Många termoplaster Fotopolymera hartser
Efterbearbetning Support-borttagning, ev slipning Tvätt i alkohol, UV-härdning
Passar bäst för Funktionella detaljer, serier Prototyper, modeller, precision
Termoplaster vi använder i 3D-print: PLA, PET-G, PA och ABS

När FDM är rätt val

Välj FDM när detaljen ska:

När SLA är rätt val

Välj SLA när detaljen ska:

Vad väljer vi åt kunden?

I 90 procent av jobben vi tar emot är FDM rätt teknik. Det är där ekonomin och funktionaliteten möts för det svenska industri- och konstruktörsmarknaden. Men vi har SLA-kapacitet för de detaljer där precision och yta är kritiska, och ibland kombinerar vi: en prototyp i SLA för att verifiera design och passform, sedan slutdetaljen i FDM i rätt tekniskt material.

Du behöver inte veta vilken teknik som passar bäst innan du kontaktar oss. Skicka bara in CAD-filen tillsammans med en beskrivning av hur detaljen ska användas, så föreslår vi rätt kombination. Om du vill fördjupa dig i tekniken kan du läsa mer om våra material och printmetoder.

Vanliga frågor

Kan jag byta mellan FDM och SLA i samma projekt?

Ja, det är vanligt. Prototypfasen kan gå snabbast i SLA för att verifiera design. När konstruktionen är godkänd byter vi till FDM i det slutgiltiga materialet för produktion. Toleranser skiljer sig något mellan tekniker, så en provbit i det nya materialet är alltid en bra försäkring.

Vilken teknik är starkast?

FDM med tekniska material (PA, PA-CF, PA-GF) är i regel starkare än SLA. SLA-hartser är ofta hårda men sköra, mer som glas än plast. Om detaljen ska tåla stötar eller upprepad böjning: välj FDM.

Vilken är billigast?

Enstyckskostnad för en liten prototyp brukar vara jämförbar. För större detaljer och serier är FDM oftast billigare. För extremt små detaljer med hög detalj kan SLA vara mer kostnadseffektivt eftersom flera passar i bäddytan samtidigt.

Kan jag använda SLA-detaljer utomhus?

Sällan. De flesta SLA-hartser bryts ner av UV-ljus över tid och blir spröda. För utomhusbruk är FDM i PET-G eller PA nästan alltid det bättre valet.

Osäker på vilken teknik som passar din detalj? Skicka in filen och en beskrivning så föreslår vi rätt val.